Day 8

Ett ögonblick.

Det är aningen komplicerat att börja välja bara ett ögonblick som jag vill beskriva. Men tänker gå med ett ögonblick som jag trodde jag skulle dö under.

Jag kom körandes med min båt, hade saktat ner farten pga att jag kom igenom ett sund. Höjde farten för att fortsätta resan, men det vad jag inte tänkte på (och det här var en mycket välbekat rutt som jag körde) var att jag kom från ett sund ut till en fjärd, det blåser kanske aningen mer där. När fören höjdes för att sedan komma ner i plan så kom det en stark kastby som satte sig där under. Detta resulterade i att hela båten hamnade upp på akterspegeln. Och jag i panik, hjärtat hade aldrig slått så hårt och jag var helt säker på att om jag faller ur båten så kommer jag hamna vi propellern och den kommer att stycka mig. Jag klamrade fast mig för allt vad jag var värd.

Okej, det här var inte det jag ville förklara med situationen. Utan det var det här:

När jag hade båten uppe på akterspegeln så hade jag även solen bakom fören. Vågen som han slå där emot spjälktes i små små droppar som spreds med vinden runt. De var genomskinliga med en svag svag svag ton av mossgrönt. Och de glimmade något otroligt i ljuset. Aldrig hade jag sett något så vackert.

Efter att jag fått av gasen och båten hade sjunkit så kunde jag fortsätta resan, till en början mycket försiktigt och anefter kom det mer och mer gas in i bilden och snart var man uppe i top-speed igen.

”If speed were a person, I would marry it and never let go.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: