Archive for the Reason to change Category

Be there

Posted in Life in general, Reason to change on 10 mars, 2013 by Saranna

Advice To Moms Who Have Queer Daughters, läsbart och tänkvärt på faktumet av hur folk kan komma att reagera mot att man kanske inte har den sexualitet som ”alla andra” och inte passar in i det liv som var utfunderat för en. Nyttig info för inte bara närastående så som familj, utan även vänner kan ha nytta av det.

– – –

Mitt skrivande löper igen på 100%… Tankarna på inlägg, fraser och uppbyggnader kommer och går, men kommer aldrig ner i den form jag vill. Jag återkommer. Sen. Någongång.

Tills dess,

Cheers!

Annonser

Vägskäl

Posted in Life in general, Reason to change on 20 januari, 2013 by Saranna

Vet för tillfället, igen, inte vad jag ska göra. Bryta de gamla mönstren och flytta vidare, eller hålla kvar på en grund som fungerar? Jag har redan ett par gånger varit med om det här, och på något sätt verkar det som om det inte är ett fungerande koncept att byta till något nytt… Efter en tid så verkar allt falla i bitar och alla parter blir sårade.

Vi får se.

Dagens soundtrack: Tegan and Sara – Call it off

Call, break it off
Call, break my own heart
Maybe I would have been something you’d be good at
Maybe you would have been something I’d be good at

But now we’ll never know
I won’t be sad
But in case I go there
Everyday, to make myself feel bad
There’s a chance that I’ll start to wonder if this was the thing to do

Delvis för att låten beskriver ganska exakt vad jag funderar, delvis för att Tegan har världens underbaraste miner i videon.

Nåja, nu blir det bra bara det blir klart.

 

Cheers!

Sexualitet vol. x

Posted in Life in general, Reason to change on 18 december, 2012 by Saranna

First of: jag är genuint amazed över att ni, who ever you are, orkar komma tillbaks hit trots att jag skriver så sällan som jag gör!

Second: detta kommer vara ett av de mer personliga som jag någonsin skrivit, med if it helps even someone it’s worth it.

– – –

Det här är information som annors är otroligt svår att få reda på… Life ain’t always easy, but particular patches are harder than others. Det här kommer lite handla om när jag kom på att jag kanske inte passade direkt in i mängden. Och för de som inte vet så är jag inte straight, men känner samtidigt att jag inte passar in i direkt någon annan beskrivning av sexualitet… Så jag tenderar använda termen ”bi-sexuell”, syftandes på att jag attraheras (både romantiskt och sexuellt) av båda könen.

– – –

Jag har länge varit undermedvetet medveten om det här sedan nåttag i övre-lågstadiet, men erkände det först fullständigt långt senare. Som yngre antog jag att det var helt normalt att jag kände ”samma” saker för personer av olika kön. Jag växte upp med föräldrar som är otroligt accepterande men resten av min familj är konservativ och det här färgades av på mig, vilket betydde att det var okej om det var någon annan som var det, men inom vår familj sku det aldrig finnas.

Desstu äldre jag blev märkte jag av den hostila attityden av samkönade par. Inte direkt i min familj, utan i min omgivning. Detta gav otroliga mentala konflikter, för vem sku jag kunna tala med, som redan a odd-bird behöver du inte kasta mycket bränsle på elden för att det ska explodera… Jag var rädd för att mata elden med något som ännu var nytt för mig, jag var inte beredd att visa åt någon min sårbarhet.

En av orsakerna varför du i denna situation är otroligt sårbar är inte bara det att ditt sociala nätverk kan vara otroligt fragilt, utan även det att du inte blir direkt accepterad i något av ”lägren”. De heterosexuella anser dig vara udda och de homosexuella anser att du bara spelar for attention. Du hamnar egentligen komma på allt själv.

– – –

Jag hade turen att jag av person har en bra självkänsla, steget att acceptera migsjälv var aldrig stort. Det var bara svårt att cope med hur allt fungerar. Jag har inte ännu häller ett bra grepp på hur jag egentligen ska come on to brudar, delvis för att min gaydar är bra… När det kommer till personer som inte har någon form av intresse gentemot mig, delvis för att jag blir otroligt nervös.

My point: Det är svårt. Det kommer vara en av de svåraste sakerna du någonsin gjort, att erkänna dig själv och förstå att du är värd allt i världen och lite till, att du är fin så som du är. Men det är det finaste du någonsin kommer kunna ge dig själv. Those who mind don’t matter and those who matter don’t mind, it’s gonna be okay.

– – –

http://www.youtube.com/watch?v=OZ_8O929WOA

It’s hard, but everybody manages.

– – –

Cheers!

 

Sexualitet

Posted in Life in general, Reason to change on 3 december, 2012 by Saranna

Egentligen tycker jag otroligt illa om det att man bör specifiera vad man räknar som sin sexualitet, inte bara för det att vad har egenligen någon annan med den saken att gör utan också för att det egenligen finns stora områden i det ämne som folk inte ännu förstår. Som det att det är stor skillnad på vad du attraheras av och vad du förälskar dig. Om du någonsin fullt förälskar dig i någon (uttalande i enlighet med samhällets syn på kärlek = monogam heteronorm).

– – –

Det du förälskar dig behöver inte desperat vara det du attraheras av, det kan vara en person långt bortom de fenotyper som du personligen finner attraktiva, men som trots detta påverkar ditt mentala välmående till en helt annan grad än andra.

Det du attraheras av kan å andra hand vara något som du inte överhuvudtaget finner mentalt eggande, utan finner mer attraktiv på en djurisk nivå. Ja, jag jämförde människor med djur, igen. Människor är fortfarande ett djur, med samma behov som alla andra: skydd, mat och sex. Super simple stuff.

Det finns även studier som tyder på att människan inte är anpassad till ett monogamt förhållande, delvis för att det påverkar våra chanser att föra vidare våra gener… Men också det att (fysisk och psykisk) attraktion sker med hjälp av tre olika kemikalier i din hjärna, dessa behöver inte alls sammanspela på en och samma person. Dtan detta gör att du, i alla fall teoretiskt, kan ”älska” tre personer, samtidigt. Det om du sen är anpassad för ett monogamt förhållande är helt upp till dig, och personen du sällskapar med, att bestämma. Är du en sådan person som klarar av det?

– – –

But does it really matter, as long as you’re happy?

 

//Cheers!

This is the end, my only friend, the end

Posted in Reason to change on 24 oktober, 2012 by Saranna

Du var en av de personer jag litade på. Vi växte till sammans, vi växte ifrån varandra.

Du såg mig bryta ihop och byggas upp igen, jag satt uppe genom nätterna när du trodde du sku dö.

Jag fanns där för dig när det var svårt, när du grät, när världen krashade.

Jag berättade om all smärta, om alla minnen om förluster jag bar med mig, och du förstod.

Nu är du inte mer den person jag kände, den jag litade på, den som jag älskade.

Allt det i dig är borta. Du är något helt annat.

 

Jag lämnar dig med den här sången, alla minnen då du sjöng för mig och hurdan du var. Och hoppas att du kommer ihåg varför jag inte kan gå igenom det här en gång till, varför det tar sjukt.

http://www.youtube.com/watch?v=e-f2y1QC_yg

Train roll on many miles from my home,see I’m,
I’m ridin’ my blues, babe, blues away, yeah.
But Tuesday you see, a she had to be free.
Somehow I got to, to carry on.
My baby’s gone.

Tuesday’s gone with the wind.

I hope you’re happy with your life-choices, for your life is far more valuable than you’ll ever believe.

 

Cheers

(O)tillräklig.

Posted in Life in general, Reason to change on 2 oktober, 2012 by Saranna

Jag försöker finnas där; för alla som behöver tala, om sorg, glädje, excitement, allt. Jag har alltid varit den som funnits där för folk, och oberoende vad som händer, så kommer jag alltid göra det.

En sak jag märkt dock är att mitt tålamod blivit mindre, jag har inte kraften eller orken kvar att ”dra” ur folk vad som tynger dem; vad de vill tala och behöver tala om. Samtidigt som det känns lättande att inte behöva lirka med personer som du ifrågasätter att i fall de ens vill tala med dig så känns det ändå så fel att inte finnas där som tidigare. Jag vet helt enkelt inte var jag står mer. Som stöd. Som grund. Som person.

Jag har känt mig-själv i flera år, det är länge sen jag ens nära på tvivlade på vem jag är eller vad jag står för. Mina grundvalar är rätt svåra att rubba… På nåt sätt tog jag det till min uppgift att ”bygga upp” folk efter att jag hittade mig-själv, jag visste att du behöver en fast grund att stå på för att kunna bygga upp igen, och var inte sen att erbjuda det.

– – –

På en människa är det lätt att se när den är sårad; man ser det på dens kroppshållning, dens ögon, dens sätt att föra sig bland människor… Trots att den skrattar och ler. Allt det här ser jag, dag ut och dag in på personer jag bryr mig om, men på nåt sätt slipper jag inte tillräkligt nära.

Have I lost the touch, or are people just stronger than I believe?

 

Cheers!

havet, the source of life.

Posted in Life in general, Reason to change on 18 augusti, 2012 by Saranna

Vattnet har alltid spelat en mycket stor roll i människan utvecklig, börjandes som vaggan vi sov i under en stor del av våra förstadier del vis som skafferi under de tider vi var långt beroende av fisk och vilt för att överleva samt som handelsväg efter att vi förstod att det finns liv bortom de platser vi till fots kan nå.

Under den här sommaren har jag jobbat ute i Ekenäs skärgårds nationalpark med olika naturskötsel och -restaurerings saker, jag har verkställt planer som på lång sikt kan säkerställa olika arters fortlevnad. För att ta sig till de olika öarna och arbetspunkterna har jag och mitt arbetspar haft som fortskaffningsmedel båtar av de olika slag, vilket i sin tur har gett mycket tid att fundera på livet och havet, hur jag alltid har och alltid kommer älska kraften som havet besitter. Detta inlägg kommer behandla lite tankar på vattnets roll i vårt egna biologiska och ”själ-iska” ekosystem.

– – –

Havet, eller rättare sagt: vattnet, har alltid spelat en markant roll i människans utveckling, om vi nu skippar en del av evolutionens steg och koncenterar oss på den moderna människan. Människan har vari beroende av den kraft och biomassa som vattnet besitter, föda har funnits att fånga, det har fungerat som transport väg och den energi som finns har kunnat utnyttjas av till exempel vattendrivna kvarnar för framställandet av mjöl. Människan, som ser sig själv som en själslig varelse med djupare tankar, har även ofta funnit ro och styrka från den styrka som havet besitter.

Började under en resa hem spekulera kring vattnets biologiska roll. Vi vet alla att vattnet mer eller mindre är modern till allt liv och att allt till en viss grad är beroende av det, men kan vattnet/havet även ha en annan roll? Det kan fungera som en form av immunsystem, planetens immunsystem. För tillfället så vet vi att haven mår så dåligt som de någonsin gjort och att klimatet förändras konstant. En tanke som kom upp var denna: What if, om havet fungerar på samma sätt som den männskliga immunförsvaret, att det tål ett antal smällar och ganska snabbt kan återhämta sig från dessa, men efter att konstant satts upp mot svårigheter blir utarmat. Att havet, så att säga, suger upp de saker som gör planeten illa (jmfr. männsklig flunssa), behandlar detta och sedan går vidare, medan om en kronisk autoimmun sjukdom kickar in så behöver det hjälp för att kunna fungera på hög nivå.

– – –

Detta är inte någon form av forskning, grundar sig i ingenting, utan består bara av tankar som uppkommit. Jag personligen har alltid hållit havet kärt, och det är i mina ögon en av de saker som vi borde bry oss om, för tillika som vi bara har en planet så är också våra hav de ända vi har. Må de än ligga långt från varandra utan direkt korreleation så är vår vattenmassa en och samma runt hela planeten, det du gör påverkar inte kanske direkt dig, utan många andra.

För vi måste leva vid havet

för att kunna känna dess rytm.

Vi måste respektera havet

för att kunna älska det.

Och när vi älskar havet,

kan det aldrig skrämma oss.

Cheers.